Tänkte väl att en presentation om mig själv skulle göra sig gott här. Förmodligen mest för att jag själv ska reflektera över hur jag är som person och därmed också kunna dra någon nytta av den vetskapen.

Hursomhelst så heter jag Maria-Therese, är en sjuttonårig, kinder-maxi älskade tjej, levandes i Gävle. Fritiden brukade utspela sig i stallet men då jag för tillfälligt tagit en paus från hästeriet så är det ganska ostadigt på den fronten. Jag hoppas på att få rida en del privat så att jag slipper ridskolan, gillar inte att vara styrd att rida vissa specifika dagar i veckan. Dessa passar dessutom oftast dåligt med mitt dagsschema.

Numera spenderas min fritid i vimlet av skolböcker, på teatern eller bland ett gäng unga socialdemokrater. Man skulle kunna säga att jag är relativt kulturell, vilket kan vara felaktigt men det är väl lite den uppfattningen man kan få av mig.

I övrigt så tycker jag att det är otroligt obekvämt att skriva om mig själv, liksom att det alltid är jobbigt att prata om detta. Känslan blir lätt att man är oerhört egocentrisk, skrytsam eller att man på något sätt målar upp den bild som man själv vill passa in på. Så min uppgift blir idag att försöka bortse från detta och helt enkelt skriva om mig själv på det sättet som jag tror att andra skulle skriva och givetvis som jag själv uppfattar mig. Utan porträttering som sagt.

Om jag då skall börja beskriva mig själv som person. Som tidigare sagt så tycker jag att detta är väldigt svårt men nu ska jag på riktigt anstränga mig för att ge er en rättvis bild av hur jag är som person. Jag är en otroligt oegoistisk person. Jag lever väldigt mycket för att försöka hjälpa andra och jag ger väldigt gärna gåvor till de behövande. Jag är kämpar för jämlikhet och hatar allt som har kopplingar till rasism på ett eller annat sätt. Jag önskar ett klasslöst samhälle och en värld där djur blir mer rättvist behandlade. Ja, egentligen skulle jag kunna skriva flera hundratals sidor om detta men jag tror att ni förstår huvudsyftet.

Nu lär det låta som om jag är den mest sympatiska människan i världen, men detta stämmer väl endast till viss del. I vardagen, dvs med mina kära vänner – där är jag på ett helt annat sätt. Det jag syftar på nu är väl mest det faktum att jag är otroligt dominant bland mina vänner, jag gillar att ha makt och att bestämma saker är viktigt för mig. Envisheten är det som gör att jag oftast vinner, men sedan har jag en fallenhet för att vara ganska elak (sarkastisk) och även detta får mina argument att gå igenom utan att behöva ifrågasättas. ”Dominant much?” är mina vänners favorituttryck till mig och jag hör även ofta att jag är ”världens största bitch”. Det sistnämnda är väl mycket troligen ironsikt och jag tar aldrig illa vid när detta nämns. Idag uppfattas det snarare som ett skämt, vilket även märks i mina vänners uttryck vid dessa uttalanden. I övrigt så är jag en otroligt trevlig tjej som har svårt för att tycka illa om människor. Jag skiljer gärningar från människor och hittar alltid något positivt hos varje människa.

Tillbaka till det faktum att jag kan vara elak. Usch, det lät verkligen hemskt att skriva det hela på det sättet. Detta kan dessutom missförstås, vilket är något som jag definitivt vill undvika. Nej, jag brukar inte säga elaka saker till människor - jag är inte en sådan person. Däremot har jag lätt för ”nedvärdera”/få folk att känna att de har gjort något dåligt, genom det sättet som jag agerar mot deras handlingar. Mina vänner vet dock mycket väl om hur jag är som person och har då även lärt sig att hantera mina – ibland inte så trevliga svar/agerande, dessutom så menar jag aldrig något illa med dessa. Det råkar bara bli lite konstigt ibland. Att vara elak är också lite utav min humor, just för att jag vet att det är lite den ”imagen” som jag har och att mina vänner alltid skrattar åt det faktum att ”Ja men det är verkligen något som du skulle kunna säga på riktigt”. Nej, säga elaka saker och verkligen mena det. Det är definitivt inget jag skulle kunna göra med verkligt samvete.

Nej, nu känner jag att texten rinner iväg och blir den där otroligt egocentriska berättelsen trots mina bekämpningar mot att detta skulle ske. Jag vill bara avsluta med att säga att jag även kallas för nörd, pluggis och att jag ofta får höra ”Marre, vad har du för liv?”. Ja detta framkommer väl ofta p.g.a. det faktum att jag spenderar många timmar på biblioteket, med SSU samt hemma i skolböcker och massvis med skönlitteratur. Vissa kvällar spenderas bara hemma med en godispåse och en bra bok eller film, och där sitter jag väl i min ensamhet och gråter/bugar. Det händer även allt för ofta att jag spenderar mina kvällar på youtube och kollar på klipp på Olof Palme och alla hans uttalande, alternativt så tittar jag på Charlieissocoollike när han dummar sig. Ja, det varierar som sagt. Hursomhelst så kan jag lova er, jag HAR ett liv och jag har faktiskt vänner. Massa vänner.

NU skall jag dock inte prata mer om mig själv i detta inlägg. Allt resulterar bara i att det blir alldeles för långt. Kommer att återkomma till mig själv några miljontals gånger under denna blogg. Ni lär inte missa något. Så stay cool and I’ll see u soon ;)

OBS! Detta inlägg är endast lämpade för vissa läsare, ett internt inlägg skulle man kunna kalla det.

Ursäktar att bilden blir så stor så att den hamnar utanför, men det får bli så.
Tänkte bara berätta lite om the MACBAC's för de som inte vet vilka de är. MACBAC's (Marre, Anna, Cazzo - Big as consumers) är en internhumorgrupp som baserar sina dagar på sin interna humor.
Deras humor går mest ut på att prata om Julen (fiskar och frukter) - och dessa ord är kodnamn för andra saker/personer.
Sedan skrattar dem åt allt som har med Julen att göra. Dvs, inte traditionen utan personerna/sakerna aka Julen.
MACBAC's får ofta kommentarer om att de är för interna även om detta är något dem inte kan göra något åt - de ska ha roligt så länge som de vill!
Ord som kan kopplas till deras humor är bla; Gran, OB, Tandkräm, Tomten och Melon. Givetvis finns det flertal andra ord som kopplas till deras humor. Det är dock ganska osäkert vilka alla dessa ord är.

M&C från MACBAC's har även ett eget simpelt teckenspråk. A har däremot svårare att förstå teckenspråket, även om hon stundtals förstår vad som sägs.